lördag 18 april 2009

Det är bara kaos.
Ring inte, hör inte av er.
Jag orkar inte.
Nu är det dags att gå vidare.

Ikväll ska jag och min älskade älskade
barndomsvän Helena sitta här hemma
hos mig och umgås. Prata, vilket behövs
och bara ha trevligt. Med henne vet man
att det inte blir fel eller bråk osv. Skönt!

Jag kan bara prata för mig själv.
Men alla gjorde fel igår. Tråkigt
att två stycken bara anklagade mig
i slutet. Att allt var mitt fel, vilket det
verkligen inte var. Nu ligger jag på botten
så det finns bara en väg att gå,
Uppåt! Så snälla Sandra, tillåt dig själv
att gå den vägen. För ditt egen bästa.

2 kommentarer:

Anonym sa...

I know the feeling!

Puss på dig!

Sandra sa...

Linda, jag önskar att du bodde närmare. Jag saknar dig. Jag saknar ditt sällskap. Jag mår bra med dig,

PUSS