Jag vet att jag har sagt det förut, men det tåls att sägas igen ; jag har aldrig mått så bra som jag har gjort denhär helgen!.
Men. Det skar i hjärtat att lämna alla underbara människor. Alla underbara kusinbarn och kusiner. Mostrar med respektive och alla andra. Att kliva in i lägenheten efter denhär underbara helgen var som att gå in i en vägg. Tillbaka på noll. Men, såfort deppen kommer - tar jag fram bilder och filmer från helgen och efter det är allt bättre igen. Och sen har jag sån tur att bo granne med underbara vänner, så man aldrig känner sig ensam. Och får man tråkigt äre ba att gå dit och socialisera sig. Underbart, och tack till er.
Största tacket till min underbara familj, släkt och Anna för denna sjukt "braiga" helg. Synd det bara är 1gång / år.
1 kommentar:
är sjukt glaaad över att du inte ska flytta!!!! :)
Skicka en kommentar