Som det ser ut nu ska min babyboo säljas. Men det finns tveksamheter. Jag hoppas innerst inne att hon som vill köpa ångrar sig. Eftersom denna häst varit "min" sedan jag knappt kunde gå. Dock vet jag att hon säkert skulle må bättre av att komma till någon som är med henne varje varje dag, vilket jag inte har tid och råd med eftersom min bil dricker bensin som vatten och hon står i vännäs. Hursomhelst var jag där igår, och tog farväl. Ifall hon nu åker idag eller inte. Åker hon dock inte, tänker jag sluta med alkoholen och ta upp allt jag förlorat med henne!
När vi bodde i gräsmyr när jag va liten, gick jag alltid ut till henne när jag å någon i familjen bråkat. Och pratade med henne hela tiden och grät som om hon skulle förstå. Och hon tröstade alltid mig på sitt hästsätt. Jag saknar det litegranna. Ganska mycke faktiskt. Och jag vet hur barnsligt det låter, men det är bara så!
Just because i love her!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar