Life is life - live it.

Nyss kommit hem från ett spinningpass på IKSU. Va där med Julia och Victoria, men jag va fortfarande på så dåligt humör så jag prata typ knappt me dom. Känner mig fortfarande irriterad. Det sjuka är att jag inte riktigt vet varför jag är såhär just nu. Det är bra väder å varmt ute, så jag borde känna vårtaggen istället föratt vara arg. Jag känner mig bara allmänt vilsen och bortglömd.(även fast jag vet att det inte är så) Sen blir jag alltid så himla besviken på en viss person, som aldrig aldrig förstår vafan jag blir det för, utan blir sur på MIG istället föratt göra något åt det eller ta åt sig lite åtminnstonne. Jag lever just nu med mitt dåliga samvete. Jag får dåligt samvete över minsta lilla. Äh. Som jag skrev tidigare. Allt å alla suger