Jag lagade mat igår, jag tittade ner på golvet,
jag ser en spindel, jag skriker, börjar gråta och
springer till sängen och sätter mig i hörnet.
Ingen är hemma, ringer Moa, kom på att jag har
mat på spisen, måste dit, hämtar en stol, ställer
framför spisen och där uppe på stolen stog jag
tills Micke komme hem och kunde ta bort dedär
äckliga hemska förbannade krympet som verkligen
måste trott att den var välkommen hos mig.
Det tog rätt lång tid innan mitt hjärta lugnade ner
sig, men aah.. Min fobi för spindlar kanske måste
göras något åt ?! Men jag vågar icket!
Nu ska det hämtas kläder, jobbajobbajobba och
sen träna förhoppningsvis om morsan kan ta
K96.
hadé.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar