Operation Omkullcykling.

Japp, i morse cyklade jag omkull. Det var snorhalt ute och jag kalarade mig hela vägen till jobbet - nääästan! Sista kurvan och jag flög. Gled flera metar och skrapade upp handen. Ett litet med jävligt djupt sår. Stora stenar och damm och skrot gömde sig under lösa skinnbitar och rinnande blod. Det blödde hur mycket som helst och vägrade sluta. Då är det tur att jag har "mamma" Helén med operations-skillsen. Skallpeller, pincetter, koksaltlösning, sprit, våtservetter, sprutor m.m tas fram och det börjas. Ont gör det. Jag skrattar och gråter om vartannat. Det blöder hit och dit men efter ca 30 minuter av plågande är alla stenar och allt smuts ute (nästan). Vet icket vad jag skulle gjort utan favoritHelén. Hon är verkligen världens bästa. Nu ska jag med riktigt smutsiga byxor (var vita i morse, nu är dom mer gråaktiga), smutsig jacka och dunkade smärta i handen bege mig till tandläkaren och plågas lite till. Jag HATAR (!!!!) tandläkaren. Måste hinna kalrt det sista nu innan kvart i ett bara. Rätt handikappad efetrsom jag knappt kan he ut handen, men det ska gå! Och tro mig, jag kommer köra försiktigt idag, för det är väl bara det som saknas - en bilkrasch!